Detta är Europakorridoren – tillväxtregionen Stockholm – Hamburg

65% av BNP

I Europakorridoren produceras ca 65% av Sveriges BNP.
Här finns alltså en mycket stor andel av Sveriges mest expansiva näringsliv – och merparten av landets arbetstillfällen.

80% av alla som studerar

Här finns också huvuddelen av den högre utbildningen:
80% av alla svenskar som studerar på universitet eller högskolor gör det inom Europakorridoren.

75% av Sveriges befolkning

Inom 60 minuters restid från korridorens kärna (d v s stationerna utmed Europabanan och Götalandsbanan) bor ca 75% av Sveriges befolkning, 6,8 miljoner människor. Europakorridoren har en hög befolkningstäthet: 4-5 gånger tätare än riket som helhet. Ändå gynnar en utbyggnad av Europakorridoren de delar av Sverige som är glest befolkade.

20 miljoner invånare

I hela Europakorridoren bor ca 20 miljoner människor.

Två banor

tvabanor

Den utbyggda Europakorridoren har två höghastighetsbanor:

• Europabanan, som följer E4:an och sträcker sig mellan Stockholm, Jönköping, Köpenhamn och Hamburg. Banan delar sig i Markaryd för att nå såväl Malmö som Helsingborg.

• Götalandsbanan, som följer samma sträckning från Stockholm till Jönköping och sedan följer ett öst-västligt stråk utmed riksväg 40, mellan Göteborg, Borås och Jönköping.

Korridoren är 60 + 60 minuter bred

60+60-ny

Europakorridoren är lika bred som man kan resa på 60 minuter från de planerade stationerna utmed Europa-banan och Götalandsbanan.

Genom anslutande tåg som går både på de nya och de idag befintliga banorna och som samverkar med andra transportmedel – bil, buss, flyg och sjöfart – ökar tillgängligheten långt utanför korridoren.

Europakorridoren och TEN

ten

Europakorridoren ingår som en del i TEN-projektet Den Nordiska Triangeln.

TEN betyder Trans European Network och står för totalt 30 stora projekt med syfte att förbättra och utveckla kommunikationerna i Europa. TEN-projektens huvudman är EU.

Den Nordiska Triangeln – TEN-projekt nr 12 – ska binda samman södra Sverige, Norge, Finland, östra Danmark och norra Tyskland på ett nytt sätt, och därmed skapa helt nya förutsättningar för utveckling och ökad tillväxt.

Ovan visas samtliga 30 TEN-projekt i en bild.

HH-tunneln – nödvändig länk som sluter Sundsringen

nyHH

En tunnel mellan Helsingborg och Helsingör ger två avgörande vinster:

– Framför allt skapas tillräcklig kapacitet för en tågtrafik i tillväxt, mellan Sverige och kontinenten. Öresundsbron Malmö-Köpenhamn har kapacitet för dagens behov, men kommer inte att klara en framtida ökad trafik. Redan 2008 sade Banedanmark nej till ansökningar om fler godståg på bron, med hänvisning till kapacitetsproblem på och kring Öresundsbron.
– Idag finns fasta förbindelser runt nästan hela Sundet – men mellan Helsingborg och Helsingör endast färjor.
HH-tunneln blir längre än tunneln mellan Kastrup och Pepparholmen. Tunneln måste gå under Helsingborg och Helsingör förutom under själva sundet.
Med HH-tunneln sluts Sundsringen. Öresundsregionen växer och får ny kapacitet för utveckling och tillväxt.

hh2

Mellan Helsingborg och Helsingör är Öresund som smalast – städerna åtskiljs av ca 4 km vatten. Flera olika sträckningar för tunnel diskuteras, men oavsett sträckning kommer den att få ungefär samma längd som tunneln mellan Kastrup och Pepparholmen.

Vad kostar det att vänta?

krona

Samhället betalar:

Oftast tänker och räknar vi på vad som händer om vi gör någonting; t ex bygger en höghastighetsjärnväg.
Men det går också att tänka på ett motsatt sätt: Vad händer om vi inte satsar?
Det gjorde verket för näringslivsutveckling, Nutek, när man 2007 räknade på vad det kostar samhället att vänta med investeringar i infrastruktur i storstäderna.
Svaret blev att det bara fram till år 2020 kostar 70 miljarder kronor att vänta med sådana satsningar.
Så vad kostar det att inte bygga ett modernt, effektivt och miljövänligt trafiksystem i Europakorridoren?
Vad kostar sämre villkor för företagen, sämre konkurrenskraft än övriga Europa, sämre valmöjligheter vad gäller arbete och utbildning? Vad kostar längre restider? Vad kostar omodern trafik för vår miljö?
Satsningar på en bättre infrastruktur drar väldiga kostnader, det är sant. Men erfarenheten visar också att investeringar i infrastruktur alltid betalar sig. Infrastruktur skapar nämligen mer än sänkta transportkostnader och ökad tillförlitlighet. Ofta snabbt, och alltid i ett långt perspektiv.
Onödig väntan innebär bara en kostnad. Pengarna vi betalar för att vänta får vi aldrig tillbaka.

applen

Näringslivet betalar:

Ska Sveriges näringsliv vara livskraftigt måste vi ha en infrastruktur som stödjer företagens utveckling.
Infrastrukturen måste också anpassas till samhällets omvandling och det på ett sätt som bidrar till större marknader och mer slagkraftiga regioner.
Tillgång till ett trafiksystem med effektivitet, tillförlitlighet och stor kapacitet är en förutsättning för att Sverige och svenskt näringsliv ska kunna konkurrera.
När viktiga infrastrukturprojekt dröjer, betalar näringslivet i form av uteblivna affärer och sämre tillgång till kvalificerad arbetskraft. När omvärlden satsar och förstärker sin konkurrenskraft, krymper det svenska näringslivets möjligheter och marknad.
Alternativet till en modern infrastruktur är därför – dessvärre – inte stillastående utan tillbakagång.

segels

Du betalar:

Under lång tid har Sverige investerat mindre i infrastruktur än övriga europeiska länder.
Eftersom den svenska ekonomin är beroende av att människor kan förflytta sig mellan boende och arbete och att varor och tjänster kan flöda fritt, påverkar detta också dig.
Du betalar för de uteblivna satsningarna med ett mindre utbud av tillgängliga jobb. Med mindre möjligheter att bo där du vill. Med ett mindre och dyrare utbud av varor och tjänster. Och med längre tid på vägen, på tåget och i bussen.