Rapporter

Utredningar

Rapport kräver nya stambanor i Sverige!

Det är dags att steppa upp från svenskt håll.

Sverige lever i hög grad på exportinkomster. Vårt välstånd är till stora delar beroende av landets och arbetsmarknadens förmåga att anpassa sig till vår omvärld. Ansvarstagande parter på arbetsmarknaden brukar framhållas som en viktig nyckel för Sveriges framgång. En väl utvecklad infrastruktur är helt avgörande för att landets förmåga att uppnå den flexibilitet som krävs när ett litet land i norr ska konkurrera på världsmarknaden.

Denna flexibilitet hotas nu alltmer på grund av brist på kapacitet. Efterfrågan på transporter på järnväg har ökat långt mer än vad järnvägen har byggts ut. År 2029 förändras Danmarks förmåga att ta sig till kontinenten. Trycket mot Sverige och svensk järnväg väntas öka kraftigt. Om vi tror på idén att snabbt kunna anpassa oss efter vår omvärld behöver vi vårda och utveckla vår förmåga att kunna göra det. Det är dags att steppa upp från svenskt håll. Ta del av intressant läsning.

Ladda ned rapporten här!

Utvärdering av Sveriges strategi för CEF – Fonden för ett sammanlänkat Europa

Under våren 2023 tog WSP fram en utvärdering av Sveriges strategi för CEF – Fonden för ett sammanlänkat Europa på uppdrag av en bred krets uppdragsgivare där Tågföretagen ingår. I Trafikverkets regeringsuppdrag att ta fram inriktningsunderlag för planperioden 2026–2037 nämns att Trafikverket ska beakta möjligheter att erhålla medfinansiering från EU.

Utvärderingen visar bland annat att under de senaste två CEF-perioderna visar att Sverige har mottagit mindre CEF-finansiering än förväntat. Här lyfter vi lyfter fram några av rekommendationerna från utvärderingen:

  • Sverige behöver ta fram en CEF-strategi med fokus på hur återflödet från EU:s budget kan maximeras, både avseende Trafikverkets projekt och de projekt som andra aktörer driver
  • CEF kan bidra till att medfinansiera framtida strategiska infrastrukturprojekt i EU:s stomnätskorridorer och dess katalyserande effekt för alternativ finansiering av infrastrukturutbyggnad bör lyftas fram
  • CEF-sekretariatet på Trafikverket bör få en mer oberoende ställning
  • Möjlighet att driva mot mer diversifierade projekt, fler deltagande parter och mer medfinansiering
  • Lyfta fram CEF som ett strategiskt instrument för finansiering och identifiera projekt som har tydligt EU-värde samt marknadsföring av projekten i EU
  • Efter Fehmarn Bält – nya strategiska objekt i Scanmed-korridoren för finansiering bör identifieras
  • Trafikverket bör få större flexibilitet och mandat att samverka med andra sökanden, samt arbeta enligt en Triple Helix-modell där finansmarknaden och näringslivet bjuds in
  • Strategin bör inkludera tydliga svenska mål för medfinansiering

WSPs uppdragsgivare var Tågföretagen, Byggföretagen, Europakorridoren, SJ AB, Green Cargo AB, Västra Götalandsregionen, Västsvenska handelskammaren, Transportföretagen, Näringslivets Transportråd, Tågåkeriet i Bergslagen AB, Handelskammaren Jönköpings län.

Stora regionala nyttor med nya stambanor

Bra infrastruktur och god tillgänglighet är avgörande för näringslivets utveckling och vår välfärd. Av detta skäl är det regionerna i Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Jönköping samstämda bedömning att utbygganden av nya stambanor är utomordentligt angelägen.

De nuvarande stambanorna är utnyttjade till bristningsgränsen. Såväl gods- som framför allt persontrafiken har utvecklats mycket kraftfullt de senaste årtiondena. Persontrafiken på järnväg har mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. Under det senaste året har godsvolymerna på järnväg ökat cirka 10 procent. Konsekvenserna är trängsel och kapacitetsbrist som innebär en hög känslighet för störningar, låga hastigheter och stora punktlighetsproblem, samt svårigheter för de regionala huvudmännen att erhålla kapacitet för önskad trafik. Det behövs mer spårkapacitet. En ny stambana är också angelägen ur
perspektivet sårbarhet. Idag är stambanorna mycket känsliga för driftsstörningar. Med en ny stambana skulle störningar som uppstår effektivare kunna hanteras då redundansen ökar.

Ny beräkning stärker nyttor kraftigt med nya stambanor

Flera intressanta faktorer som påverkar den samhällsekonomiska kalkylen för nya stambanor har presenterats på senare år. Trafikverket har gjort en alternativ resandeprognos för nya stambanor mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom har myndigheten låtit konsultföretaget Jacobs göra en ”second opinion” av resande och överflyttningar från andra transportslag. Resultaten pekar på en kraftig uppreviderad resandeprognos.

Samtidigt har Skanska utrett en helt ny modell för byggandet av de nya stambanorna. Studien utgår från en femtionio kilometer lång sträcka mellan Lund och Hässleholm med tid och kostnader uppskalade för hela sträckan mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Jönköping och Malmö. Resultatet av studien visar att en lösning med prefabricerade betongbroar innebär kortare byggtid och lägre byggkostnader samt lägre kostnader för drift och underhåll.

Region Jönköpings län lät konsultföretaget WSP analysera se betydelsen på den samhällsekonomiska lönsamheten om man uppdaterar den samhällsekonomiska kalkylen.

Jämfört med flera andra större aktuella järnvägsutbyggnader visar analysen att nya stambanor mellan Stockholm, Göteborg och Malmö står sig starkt.

WSP har dessutom gjorts en multivariabel känslighetsanalys för att fånga upp hur stor betydelse alternativa antaganden om ingångsvärden på olika parametrar som byggtid, skattefaktor, restidsvärde och kalkylränta har för den samhällsekonomiska lönsamheten i kalkylen.

220 000 nya arbetstillfällen – ny rapport om behovet av nya stambanor

I rapporten 220 000 nya arbetstillfällen – eller fyra procent av landets totala sysselsättning presenteras uppgifter på hur stort behovet av nya stambanor är i södra Sverige. I rapporten beräknas antalet nya arbetstillfällen, cirka 220 000, och antalet nya bostäder, 152 000, i tolv tilltänkta stationsorter utmed stambanans sträckning. Det tillsammans med det expansiva näringsliv som finns i södra Sverige med bland annat två nya batterifabriker, forskningscenter och en stark återhämtning från Coronapandemin ställs det höga krav på infrastrukturen.

Med 220 000 nya arbetstillfällen är södra Sverige nyckel till den svenska välfärdens långsiktiga finansiering. För att säkra den, vidga och effektivisera arbetsmarknadsregionerna och att transporter från norr når ut i världen behövs mer järnväg.

Redan idag är det kapacitetsbrist på järnvägen och såväl persontrafik som godstrafik drabbas. Det är dags att börja prioritera de nya stambanorna för sysselsättningens, bostadsbyggandes, näringslivet och inte minst för klimatets skull.

Vad hände efter Sverigeförhandlingen?

Behovet av ökad kapacitet på järnvägen är stort och mot bakgrund av det sjösattes Sverigebygget av den dåvarande Alliansregeringen 2014. Vid maktskiftet samma år tog den nya regeringen över projektet men under namnet Sverigeförhandlingen. 2017 lämnades resultatet över till regeringen. Bland slutsatserna fanns bland annat att södra Sverige behövde nya stambanor och att de skulle stå klara till 2035.

Idag är beskedet att de nya stambanorna som tidigast är klara tio år senare, 2045. Vi ställer oss frågan vad som hände med Sverigeförhandlingens resultat, hur ser behoven ut idag och kanske än viktigare – hur ser framtidens behov ut?

Ambitionen med rapporten är att ge en lättöverskådlig överblick över dessa frågor och ge stöd i diskussioner och förhoppningsvis det praktiska genomförandet av nya stambanor i södra Sverige.

Nya stambanor driver tillväxt

Beslutsfattande om infrastrukturinvesteringar är komplext. Det gäller att bedöma vilka effekter som en tillskapad förbättrad tillgänglighet kan medföra – effekter som uppstår under lång tid samtidigt
som också osäkerheterna växer över tiden. Nyttor som infrastrukturinvesteringen kan medföra ska bedömas. Resurser och eventuella olägenheter som krävs för att genomföra åtgärderna ligger i den
andra vågskålen. Komplexiteten ligger i att det inte är en statisk situation. Effekter och resurser påverkas av omvärldsförändringar och de åtgärder som olika aktörer vidtar med anledning av att förbättrade tillgängligheten.

Rapporten Nya stambanor – konsekvenser och möjligheter är gjord på uppdrag av Region Jönköpings län.

Resande och trafik med Gröna tåget

I de Gröna tåget är som forsknings- och utvecklingsprogram tämligen unikt genom att såväl högskolor som infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag och tågtillverkare engageras i ett gemensamt program. Alltsedan starten 2005 har målet varit att ta fram en konceptspecifikation för ett nytt attraktivt snabbtåg. Konceptspecifikationen kan fungera som en idébank, rekommendationer och tekniska lösningar för järnvägsföretag, banförvaltare och tillverkningsindustrin.

KTH:s utredning – kapacitet och restider

I denna rapport har vi passat på att förbättra det planerade trafiksystemet efter nya rön, både forskning och utredning av olika parter, som framkommit sedan publiceringen av 2009 års statliga utredning om höghastighetstågen SOU 2009:74. Vi bidrar i detta uppdrag med ytterligare resultat för fortsatt planering.